Kortfakta om trygghetssystemet

Kortfakta trygghetssytemet

Med anledning av att frågor uppkommit om levnadsgaranti, bla på www.gp.se lämnar vi här ett antal förtydliganden.

Levnadsgaranti ska inte ersätta försörjningsstöd eller ersättningar från socialförsäkringarna. Det är ett komplement för dem som i dag inte omfattas av a-kassa eller sjukpenning. Det är heller inte en variant av basinkomst, dvs. en helt villkorslös ersättning. För att få levnadsgaranti ska personen antingen vara sjukskriven med giltigt sjukintyg, som Försäkringskassan godkänner eller stå till arbetsmarknadens förfogande enligt Arbetsförmedlingens direktiv, dock utan kravet med att ha haft en tidigare inkomst eller ha arbetat en viss tid. Viktigt att känna till är att personer i dag som har sjukintyg, men ingen sjukpenninggrundande inkomst, inte får sitt läkarintyg bedömt av Försäkringskassan.

Tanken med levnadsgaranti är att peka på en början av en ny syn socialförsäkringarna och en början mot högre ersättningsnivåer. Ersättningen vi använt som exempel utgår från garantinivån i föräldraförsäkringen, vilket i sig för många är för låg att leva på. Bostadsbidrag och ev barnbidrag och underhållsstöd är till exempel nödvändiga komplement. Vi anser att tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsgaranti ska återinföras, vilket inte baserades helt på tidigare prestationer. Vi har valt denna nivå som utgångspunkt för att visa att resonemanget är rimligt. Det finns inget som hindrar en högre nivå.

Skillnaden mot dagens trygghetssystem är b la. att med en levnadsgaranti kommer en grupp människor som tidigare helt tvingats leva på sin partner nu får en egen inkomst. En annan grupp människor, personer med hus och en buffert/besparingar, slipper avyttra sina tillgångar för att få försörjningsstöd och kan under en tid leva på levnadsgaranti (därav vår åsyftning på val i konsumtion och levnadsstil). En annan grupp människor, tex unga eller studenter, kan välja att under en tid bo tillsammans med andra och på så vis får ner sina kostnader (återigen därav åsyftningen på val i konsumtion och levnadsstil). Den grupp människor som inte klarar sig på levnadsgaranti och måste komplettera med försörjningsstöd får en mer rättssäker ställning och har ett något värdigare utgångsläge, b la. då dessa pengar (levnadsgarantin) inte kan tas ifrån dem av socialtjänsten. Ett viktigt perspektiv är att socialtjänsten inte ska bedriva arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller bedöma sjukskrivningar utan vara en kortsiktig försörjningsmöjlighet. Socialtjänstlagen är tydlig på punkten att kommunen inte ska överta annan huvudmans ansvar. Det innebär att om en person har ersättning från annat håll så är det i regel inte socialtjänsten som är huvudman och bör inte arbeta upp parallellverksamheter till Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Vi anser att problemet med dagens system är att det är ett för stort glapp mellan de olika trygghetssystemen som finns dvs. mellan de inkomstbortfallsbaserade ersättningarna (a-kassa och sjukpenning) och det yttersta skyddsnätet (socialbidrag).

Nedan följer i korta drag hur dagens trygghetssystem ser ut.

A-kassa

Personer som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa kan söka grundbeloppet hos Arbetslöshetskassan Alfa. Den allmänna grundförsäkringen är till för den som inte är medlem eller ansluten till en a-kassa eller i övrigt inte uppfyller villkoren för den inkomstrelaterade försäkringen. Ersättning från grundförsäkringen, grundbeloppet, betalas ut med högst 320 kronor per dag. Grundbeloppet kan betalas ut tidigast från och med den dag du fyller 20 år. Från beloppet dras en daglig administrationsavgift. För att få ersättningen måste en person uppfylla arbetsvillkor, vilket är att under den senaste 12-månadersperioden före arbetslösheten, ha förvärvsarbetat 6 kalendermånader med minst 80 timmar per månad. Arbetslösheten räknas från den dag personen anmäler sig på Arbetsförmedlingen. Det finns en alternativ regel som innebär att personen ska ha arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period om 6 kalendermånader och var och en av dessa månader ska innehålla minst 50 timmars arbete.

Ersättningen är individbaserad och inte utefter hushållets gemensamma tillgångar och förmåga att försörja familjen, vilket försörjningsstöd är.

Detta medför att det finns människor som är arbetslösa och som står till arbetsmarknadens förfogande, men saknar rätt till ersättning, vilket oftast är ungdomar, invandrare och kvinnor.

Dessa hänvisas att söka försörjningsstöd och många har då en sambo, make, maka och/eller realiserbara tillgångar och får ingen ersättning.

En grupp som blivit aktuella hos Arbetsförmedlingen är de som fått indragen sjukpenning eller inte förlängd sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har a-kassa. Att ha haft sjukpenning är inte lika med att ha rätt till a-kassa.

Rätt till sjukpenning

För att ha en sjukpenninggrundande inkomst krävs endast att personen haft anställning en dag, om anställning varit tänkt att fortgå. I allmänhet är det personens aktuella inkomst som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten. Den kan också beräknas på en tidigare arbetsinkomst. Försäkringskassan kan i regel bara ta hänsyn till arbetsinkomst som beräknas pågå under minst sex månader eller är årligen återkommande. Årsinkomsten beräknas med hjälp av den totala lönen före skatt. En person skyddar sin sjukpenninggrundande inkomst vid arbetslöshet om personen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Men blir personen sjuk under sin arbetslöshet, måste personen anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen den första vardagen efter avslutad sjukperiod för att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.

Det inte ovanligt att en person som av Försäkringskassan bedöms som frisk, dvs. att sjukintyget inte styrker nedsatt arbetsförmåga om minst 25 %, fortfarande känner sig för sjuk för att arbeta och att läkaren är av samma bedömning och därför är personen fortsatt sjukskriven, förlorar sin framtida sjukpenningrätt. Registrerar inte personen sig som arbetssökande den första dagen som Försäkringskassan bedömt att arbetsförmåga åter finns, mister personen sin sjukpenninggrundande inkomst. Har personen inte ett arbete att återgå till innebär det att om ett nytt sjukfall skulle uppstå, säg att personen råkar ut för en olycka, innebär det att trots ett giltigt sjukintyg finns inte rätt till sjukpenning.

Vi vill understryka att det fortsättningsvis med dagens syn på ohälsa, arbetsförmåga och bristande sjukvård och rehabilitering kommer att finnas människor som fortfarande faller mellan systemen. Det krävs en reviderad och mer human samhällssyn. Detta är dock ett enligt vårt tycke seriöst förslag med en början till förändring som inkluderar fler än vad dagens system gör.

Christina Alvelin

och Angela Aylward

kontakt: christina.alvelin@mp.se
kontakt: angela@cogito.nu